Vad är det med nyår som gör att det känns som om vi får en ny chans att göra något annat?
Det gamla året vet vi redan vad det gett oss och nu sitter vi här och utvärderar hur det gick. Vi kan inte längre göra något åt det som hänt eller de beslut vi har tagit och som lett oss till den 31 december.
”Men nästa år, då ska jag!”
Nyårslöften, förhoppningar, känslan av att allt är möjligt. Sedan vankar vi på i våra gamla hjulspår för vi har kört där så många gånger att det nästan är omöjligt att komma upp ur dem.
”Ge inte upp!” ”Ge aldrig upp!” Det finns hopp om vi bara vet vilka frågor vi ska ställa i stället för att leta efter svaren.
Mina frågor för i år är:
- Hur vill jag känna mig när jag vaknar på morgonen?
- Hur medveten vill jag vara? (medveten om mina tankar och möjlighet att förändra dem)
- Jag vill bli vänligare, men varför vill jag det?
- Hur håller jag mig frisk?
- Varför tränar jag inte när jag vet att det är bra för mig?
- Är jag lat?
- Hur värderar jag mig själv?
- Är jag värd att ha det bra?
Listan skrev jag i går kväll och magi hände i natt, jag vaknade med en helt annan inställning till den här dagen. Jag vet vad jag vill göra, hur jag ska komma dit och det känns mer verkligt och äkta än på länge. I stället för löften jag inte kan hålla har jag frågor jag fått svar på. Vad skillnaden är vet jag inte riktigt men det gjorde skillnad för mig.