Jag har haft sv\u00e5rt f\u00f6r att skriva l\u00e4ngre texter eftersom jag har \u00e4ndrat p\u00e5 b\u00e5de tempus och tappat bort den r\u00f6da tr\u00e5den. Den dagen jag b\u00f6rjade fokusera p\u00e5 tempus och d\u00e5 jag delat upp historien i kapitel och scener blev det pl\u00f6tsligt som himlen \u00f6ppnade sig. Jag kunde f\u00f6lja historien in i skogen och ut igen, jag gick inte l\u00e4ngre vilse i min egen historia. Hur sk\u00f6nt \u00e4r det inte med en kompass och att l\u00e4ra sig hur den fungerar.<\/p>\n
Nu har jag en historia som jag har b\u00e5de b\u00f6rjan, mitten och slutet p\u00e5 och jag bara \u00e4lskar att skriva den, eller \u00e4r det den som ber\u00e4ttar f\u00f6r mig och jag skriver? Hur som helst k\u00e4nns det helt annorlunda.<\/p>\n
Mina tankar g\u00e5r till min svenskfr\u00f6ken som sa ”om det hade varit du som skrivit den h\u00e4r ber\u00e4ttelsen skulle du f\u00e5 en femma, men du har helt klart plagierat den”\u00a0 till henne vill jag s\u00e4ga, ”vem bryr sig, jag vet.”<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Jag har haft sv\u00e5rt f\u00f6r att skriva l\u00e4ngre texter eftersom jag har \u00e4ndrat p\u00e5 b\u00e5de tempus och tappat bort den r\u00f6da tr\u00e5den. Den dagen jag b\u00f6rjade fokusera p\u00e5 tempus och d\u00e5 jag delat upp historien i kapitel och scener blev det pl\u00f6tsligt som himlen \u00f6ppnade sig. Jag kunde f\u00f6lja historien in i skogen och ut … <\/p>\n